Det är söndag och förhoppningsvis har ni nu vid det här laget börjat vänja er vid att jag summerar den gångna veckan och tittar framemot en ny.
Som ni väl är mycket medvetna om så har vi ännu inte kommit igång med vår träningsverksamhet ännu, men klubben står inte still för det. Vi behöver säkerställa att vi är väl rustade när det är dags att dra igång. Att komma igång igen börjar kännas mycket viktigt. Inte allra minst för klubbkänslan. Att vi kommer samman och är ett.
På tal på klubbkänsla så fyller klubben 40 år i år. En fantastisk känsla, inte allra minst för mig som varit med från början. För en tid sedan fanns det ett inlägg här på hemsidan om hur klubben startades och vem som stratade den. Det inlägget kan du läsa genom att gå in på denna länk
På bilden ovan jag, min far Willy, min son Eric och min brors son Victor. Den är tagen 2013. Alltså för 8 år sedan. Sedan starten har det alltid funnits en Widekärr på vår tatami. Ibland som t ex nu flera.
Jag började att träna judo när jag var tolv år då judon kom till Färgelanda och Dalsland. Året var 1981 och jag hade sett en affisch på skolan att en ny förening i kommunen som kallade sig Färgelanda judoklubb nu sökte intresserade som ville börja träna kampsport. Jag minns att jag pratade med min bror Ronny om det här när jag kom hem efter skolan och vi var bägge lika sugna på att prova på den där mystiska sporten som visst kom i från Japan. Vi pratade med vår far Willy som överaskande tyckte att judo skulle bli en bra sport för oss grabbar att börja med. Inte långt efter att vi börjat stod även vår far på mattan och genom åren fanns han alltid där och stöttade oss i vår träning och när vi tävlade. När min andra bror Sigge blev tillräckligt stor för att bära upp en judodräkt fanns även han med på mattan.
I dag tränar jag och Sigge fortfarande ihop. dessutom har hans fru Camilla, som ni känner som en av våra duktiga fitness-tränare på klubben nyligen graderat sig och kan nu också titulera sig som judoka. Tillsammans med Victor och felix, som under många år tränat, blir de till en klassisk FJK-familj. För i vår klubb är det vanligt att hela familjer är engagerade och tränar judo. En av de där sakerna som gjort oss starka.
Ni undrar säkert hur det gick för min bror Ronny och Judon. Jodå, han har tillsammans med sin pojk Ingvar kommit igång med judon igen och tränar på en klubb i Stockholm.
Det finns många såna där historier i vår klubb. Om hur vi började och vad det var som fick oss till det. Hör gärna av dig och berätta din historia. Maila mig; tommy.widekarr@gmail.com.
Det hade varit intressant att läsa om den här på hemsidan.
Önskar er alla en fin vecka!
Tommy Widekärr
Klubbordförande