Vad står judo för enligt mig? Judo var från början något som min äldsta son skulle testa. Jag hade hört att det var en bra träningsform där disciplin och att öka självkänslan var en stor del. Perfekt på en trotsig 5 åring tänkte jag. Det fungerade. Jippi! Sonen stormtrivdes och växte 2 meter när han fick på sig sin dräkt. Han gick med stolthet in i dojon varje vecka och som förälder började man fundera på vad som var med judon som var så himla kul att lördag kl 10 helt plötsligt blev bästa tiden på veckan. Sonen nu 7 år gammal säger: "men mamma! Du måste testa för att förstå. Det går liksom inte att förklara med ord."
Sagt och gjort. Jag var så illa tvungen att själv testa på för att se vad sonen egentligen gjorde.
Jag gick in med inställningen att testa skadar aldrig. Då vet jag ju på ett ungefär vad sonen upplever. Ut från träningen gick jag med känslan att satan det här var ju kul. Det var så himla mycket mer än tekniker. Det var skratt och en gemenskap som man tidigare saknat. En plats att få vara sig själv. En plats där allt utanför dojon stannade utanför dojon. En fristad. Ett hem. Nu 1 år senare håller man fortfarande på med judo själv. Jag vann inte bara en underbar träningsmetod som gav energi utan också en massa vänner som gav desto mer. Jag vann en familj!
För mig står judo för gemenskap och glädje. För mig betyder judo familj! // Erika
